Min vardag för tillfället..

Ja denna blogg är alltså till för att kunna ventilera och kanske blir den till hjälp för någon annan som också har samma problem.
Jag har nu haft denna väldigt komplicerade sjukdomen i ca 2 år och än i dag förstår jag mig inte på den. Just nu sitter jag, som jag oftast gör, när jag vaknat och väntar på att kroppen skall vakna och mina smärtstillande skall göra lite verkan. Jag tycker att allt går i perioder och sedan några månader tillbaka så sover jag väldigt dåligt. Jag måste ha, när jag sover, kuddar och täcke mellan mina kroppsdelar för annars gör det ont. Jag kan alltså inte ligga på sidan och ha knä mot knä. Så nästan varje gång jag vänder mig och kuddarna eller täcket åker väck så vaknar jag till och måste rätta till det. Detta gör att jag sover väldigt dåligt. Sedan har vi det andra väldigt akuta problemet, mitt minne!!! Mitt närminne är sämre än någonsin! Folk säger; Men skriv lappar. Jo, visst kan jag göra det och det gör jag men jag glömmer att läsa dom också. Om jag håller på med något eller är på väg att göra något och om någon avbryter mig, sen är det kört.Jag kan alltså inte ens svara i telefonen när det ringer om jag håller på med något för då glömmer jag vad jag gjorde sedan. Så detta har medfört att jag oftast blir irriterad, vilket människor inte förstår. För mig är prat överskattat för tillfället!!!!....Får jag ett mail eller mess som jag inte svarar på med en gång så glömmer jag att svara senare. Min läkare tror att detta med närminnet beror delvis på min medicin. Det är tydligen fler som har samma problem som också tar den medicinen, dvs tiparol. Detta är extremt jobbigt och medför en enorm ångest. Jag blir trött i huvudet väldigt lätt och får ofta panik när jag känner att jag orkar inte ta in mer information, vilket människor inte heller förstår. Jag känner dagligen att jag passerar gränsen för hur mycket information jag orkar ta in. Ta bara det här med julen då jag måste ha en massa människor omkring mig hela tiden, jag vet inte hur jag skall orka. Och ännu en gång; folk förstår helt enkelt inte. Dom tror bara jag är allmänt sur när jag snäser ifrån, men i själva verket så har jag PANIK!!!!! Visst finns det fördelar, som att jag kan kolla filmer flera ggr inom kort tid, för jag minns knappt handlingen. Likadant med böcker, som jag efter ett tag kan läsa om igen. Men i själva verket är det inte speciellt roligt, när det känns som jag går tillbaka till neandertalarstadiet.....Jag glömmer även ord när jag skall prata vilket medför en känsla av tröghet. Ibland går det som på en räls men just nu, inte alls..Vet inte hur jag skall orka igenom jul och nyår med ett leende på läpparna!!!!

//Annika