lördag 21 augusti 2010

Arbetsträning, fibro och diabetes....




Oj vad länge sedan jag skrev här.....Men någon vecka efter sista inlägget så började jag min arbetsträning i en klädbutik. Så jäkla roligt och jag trivs vaje minut, men GIVETVIS finns där en baksida. Efter jobb på endast 2 h så är jag helt SLUT både fysiskt och mentalt...Mmm...kanske svårt för många att förstå och som säger: men hallå efter bara 2 h??!!! Japp det är definitivt max för mig just nu och förmodligen en tid framöver. Dessutom äter jag starka smärtstillande hela tiden, annars hade jag nog inte kunnat jobba överhuvudtaget..

Efter jobb så är det bara att äta när man kommer hem, tvätta av sminket, byta kläder och sen i säng någon timme. Inte alltid att jag somnar men ligger liksom i dvala och försöker återhämta mig. Men helt ärligt så känns det som om allting i hemmet står på vänt för att jag skall jobba. Bara det att jag kan inte riktigt tänka mig att återvända till att inte jobba, nu när jag fått smak på det. Jag vet att jag är dum mot min kropp och knopp, men psykiskt mår jag så bra av att jobba med något som man älskar, mmm precis kläder haha...Nja inte bara det för dessutom så är det jättebra arbetskompisar och en underbar chef som verkar till att förstå mina svårigheter på riktigt. Dessutom jobbar hon med oss ute i butiken, vilket är väldigt positivt.

Så kontentan av min arbetsträning är att jag mår mycket sämre i kroppen, mycket mer smärta som inte mina smärtstillande tar men oxå mentalt mycket bättre.

Jag är inte den typen av människa som oroar mig för att jag ev lider av än det ena än det andra, men nu börjar jag undra lite. Min storebror har ju diabetes och med de signaler jag får i min kropp så börjar jag undra så klart. Perioder får jag en akut törst som inte liknar något annat och kissa, ja det gör jag alldeles för ofta för att det ska kännas normalt. Då pratar vi om typ 6 ggr även under natten. Får dessutom såna blodsockerfall och jag blir helt skakig. Jag vet ju att fibron härmar andra sjukdomar men dettta känns annorlunda. Fått infektioner i huden, helt oförklarligt, mer illamående än vanligt, huvudvärk också mer än vanligt...

Well det kanske bara är fibron som spelar mig ett spratt, men ni som har erfarenhet av just diabetes eller råkat ut för samma, skriv gärna så jag kanske kan hitta förståelse.

Ha det gott alla fibrosar...KRAM <3>

6 kommentarer:

Anonym sa...

Du borde gå till läkaren så de tar och kollar ditt sockervärde. Kanske konstigt med blodsockerfallen. Men jag har också haft det innan det blev diabetes, själv trode jag ju att jag skulle slippa diabetesen efterdsom det gjorde så. Men ack nej så fel jag hade! Men när jag märkte jag hade diabetes så låg sockervärdet på 25 och jag hade en mycket trorr känsla i munnnen, det klibbade liksom fast och trots att jag drack vatten så fortsatte törsten. Upplevde det som att det inte var lönt att dricka för jag frtsatte ändå vara törstig. Men jag var väldig väldigt sugen på just socker, godis mm

Anonym sa...

Tack så hemskt mycket för ditt inlägg:))
Törsten är i perioder och ingen muntorrhet. Men som sagt de eviga toabesöken, blodsockerfallen, hudinflammationen och JAPP GODIS, jag som aldrig äter det annars..Men det kanske bara är fibron, eftersom jag inte har den där muntorrheten eller eviga törsten??
<3

Anonym sa...

Hmm, jag har ju oxå fibro. Tror inte det är den som ger blodsocker fall och eviga toabesök. Men jag vet inte. Har duu kollat ditt blodsockervärde hos din bror. Han har väl en mätare!? Kram

Anonym sa...

Hej!
Hittade din blogg via fibromyalgiföreningen på FB. Jag har också fibro. Kommer följa dig och din blogg. Lagt till dig på bloglovin så jag inte missar några inlägg.
Kram

Sara sa...

Hej :) Vet hur det är med arbetsträning.. Jättekul! Men inte sen när man kommer hem. Jag klarade 2h om dagen först i en vecka. Sedan efter en månad ungefär började kroppen skrika o jag bara sov eller grät för jag hade så ont. +alla symptom som förvärrades. Sedan blev veckornas arbetsdagar glesare o glesare tills jag en dag gick rätt in i väggen. *PANG* Nu sitter jag här med ett sk skov som inte ger sig och som hängt i sedan i vintras..
Så snälla var rädd om dig! Ignorera inte tecknen på att du blir sämre. Gå till dr!
Var rädd om dig <3
kram sara

Anonym sa...

Hallå! Jag håller helt med Sara! Lyssna till din kropp - annars går du i väggen. Jag har själv varit inskriven i ett år i Samverkan och arbetstränat i olika perioder. Blivit sämre och sämre. Sista svängen klarade jag bara två dagar med 2.5 tim.
Det kommer att ta lååång tid innan jag kan bli som jag var före arbetsträningen....
Var rädd om dej - trots att det är kul!
Kram Elisabeth H