onsdag 30 december 2009

Dränerande

Dagen förre Nyårsafton och just nu är den hyfsad lugn. Men inte tidigare ikväll då det uppstod ett bråk med den yngsta. Förr kunde jag brusa upp och gapa och skrika men inte efter att jag kraschade både fysiskt och mentalt. Jag blev lugnet själv och har trivts utmärkt med det. Jag är fortfarande lugnet själv men sedan några månader tillbaka så mår jag väldigt dåligt och blir jag inte så lite stressad av något negativt så är jag inte alls bra på att hantera det. Jag säger en massa saker som jag sen har en väldans ångest över. Så jag är liksom inne i en ond spiral som jag inte kan ta mig ur. Det är så mycket som är fel i min kropp och värken blir bara värre och jag vet att det är grunden till humöret, men har inte riktigt verktygen för att åtgärda det. Sjukdomen är ju den felande länken, den som ställer till allt. Fast sen några månader tillbaka har jag börjat få ångest väldigt ofta och mår faktiskt mycket sämre än jag gjort tidigare. Vissa dagar så får jag panik i huvudet av knappt någonting, det minsta lilla stressar mig eller så blir jag extremt trött. Inte blir det bättre av att ingen tycks förstå mig, eller vill förstå mig är det kanske......Jag vet inte om det här med att vara trött i huvudet är vanligt hos fibromyalgi patienter eller vad, men ni som har samma problem vet vad jag pratar om. Likadant det här med minnet, alltså det är så dåligt så det är inte sant och jag måste anstränga mig hela tiden till att komma ihåg saker och det tar j-t mycket på krafterna. Och på tal om krafterna så är det jättesvårt att förklara för folk eller ex sina barn att jag kan bli helt slut bara efter att alldeles för långt telefonsamtal, en dispyt, för mycket tankearbete eller liknande. Jag behöver inte vara igång fysiskt för att bli helt slut och visst kan det verka hur skumt som helst för utomstående!!!
Jag känner mig fullständigt dränerad och ser ingen ljusning. Kroppen är fullkomligt utflippad, inga pengar, kanske måste sälja huset, inget jobb, flickorna som jag numera mest bråkar med, inneboende, bilen börjar sjunga på sista versen och så även datorn...tja det var väl en del av det..Så min förhoppning går till år 2010..

Happy New Year Annika

måndag 28 december 2009

Blandade känslor...

Ja det är verkligen med blandade känslor man läser sin egen blogg...Gnäll, gnäll och gnäll...Usch säger jag....Jag vill ju egentligen ha en glad blogg i vilken livet bara är så underbaaarrrtt!!!!...Men så är ju inte verkligheten egentligen, eller hur. Nej i verkligheten så stångas vi med än det ena än det andra problemet och vissa väljer att inte skylta med dom medans andra väljer att skyllta offentligt, som jag då:-)))...Det handlar inte om att få medlidande utan att bara få skriva av sig och kanske finns det fler som tycker som jag, att det underlättar att läsa om fler i samma sits.
För detta är en riktigt knäpp sjukdom som verkligen får hela kroppen att flippa ut och dessutom en sjukdom som inte syns och det gör ju knappast saken lättare.

//Annika

söndag 27 december 2009

Behandling av sjukdomen


Sitter och väntar på att kroppen skall vakna och att smärtstillande skall hjälpa lite. Jag blir bara sämre och sämre, med andra ord, mer ONT....Jag drar mig undan från människor, så även vänner för jag vill gärna inte att dom skall behöva höra mitt gnäll. Förmodligen är det jobbigt för dom oxå för jag har märkt att dom oxå drar sig undan.
Behandling av denna hemska sjukdom, finns enligt några jag läst om. Och visst vill jag så jättegärna prova den oxå, MEN med min sjuklön så finns det absolut inget utrymme för dessa utgifter. Så när julen är över skall jag söka olika fonder till min rehabilitering....Visst är det sjukt att man inte har RÅD att prova olika behandlingar??!!! Sen finns det ett MEN till, jag kan inte under några omständigheter få akupunktur. Jag har provat det flera ggr på smärtrehab och det gick inte. Det var det absolut värsta jag varit med om!!!!....Så denna behandling som jag tänker på, kinesisk örtmedicin samt akupunktur, hoppas jag att när/om jag får råd att det inte innefattar akupunktur för då avstår jag...

//Annika

torsdag 24 december 2009

En lugn och fin Julafton..


Ja då har julaftonen tagit slut och huset är tömt på gäster och lugnt och stilla. Vilken underbar julafton det har varit!!!...I år fick/kunde jag sitta och titta på Kalle Anka med mina barn och gå till ett färdigt bord!!....Tror ingen förstår hur skönt det var, att jag slapp stå i köket. Inte för att jag varit utan sysslor idag, för här har vi grejat med både det ena och det andra. Är man mamma till 3 st tjejer som skall förbereda sig med kläder, smink etc, så finns det alltid något dom vill/behöver hjälp med. Sen lite småstädning och så och tjejerna har varit helt underbara och gjort det jag bett om.... men ingen stress faktiskt...Åh vad skönt!!!!
Min exman hade dessutom handlat in hälften av maten i år och fullt med smariga sillsorter och många laxsorter...Mumma...Tror vi hade 10 st sillsorter och säkert 6 laxsorter...Och mina fd svärföräldrar firade med oss idag, vilket gladde mig verkligen...Så detta har verkligen varit en fin jul. Vi har även pratat om Daniel, som inte finns med oss längre. Gud vad vi/jag saknar honom.!!!...Mina tankar har oxå gått till hans jättegoa barn, som jag verkligen hoppas har haft en fin jul...Han lämnade 4 st barn efter sig, men som tur är så har han 2 underbara mammor till barnen, som finns för dom...Två ursöta pojkar och 2 bedårande tjejer.



Jag saknar dig Daniel och kommer alltid älska dig//Gumman

//Annika

onsdag 23 december 2009

Jul....




Nu är det som sagt lilla julafton och det är tyst och lugnt i huset. Jag längtar som bara den tills imorgon trots allt tidigare gnäll från mig, då jag får fira julafton med mina underbara flickor. Jag hoppas att julen blir lugn, mysig och avkopplande. Man känner sig nästan på gränsen till schitzofren haha...Ena minuten gnälliga inlägg och andra minuten tvärtom. Förmodligen för att man innerst inne är av positiv natur och att man aldrig tappar hoppet. Hoppet om en fridfull jul!!:-)))) Hoppas ni alla får en riktigt GOD JUL!!!!!

Önskar Annika

Gnäll....

Läste mitt sista inlägg och gud vad mycket gnäll och negativt. Egentligen så vill jag inte att folk skall få en negativ bild av mig men tyvärr så är jag inte mer än människa. Jag har under en längre tid bara haft saker som dränerar mig inte tvärtom. Jag har alltid varit den glada spralliga pratsamma tjejen. Jag är fortfarande den tjejen men pga omständigheterna runt omkring så går det i perioder.
Just nu känner jag mig som den värsta bitchen som bara surar och gnäller. Och ju mer jag gör det ju mer ångest får jag eftersom jag innerst inne avskyr gnälliga sura människor. Men jag vet helt ärligt inte vad jag skall göra för att människor i min närhet skall förstå hur jag mår och vilken panik som jag ständigt har. Paniken över att jag nästan hela tiden gå över mina gränser. Som just nu sitter jag och skriver, efter att jag varit och handlat i ett par timmar och min bror som står och steker köttbullar bad mig just nu sätta på kaffe. Jag orkar inte ens röra mig och visst kan det te sig märkligt eftersom jag faktiskt vilat en timme i soffan och kollat en film. Jag är så trött att minsta lilla just nu kan få mig att gråta.
Min bror fixade kaffe själva och kom just in med en kopp till MIG, vilket gjorde mig tårögd eftersom det är jag inte alls van vid att andra gör något för mig!!!......
Jag vill så gärna bli uppassad någon gång men vet inte hur det skulle fungera eftersom när någon gör något för mig så känner jag mig så dum och egoistisk. Jag vet faktiskt knappt hur man ber om hjälp. Det har nästan alltid varit tvärtom.....Jag vet att det låter hur dumt som helst, men jag har alltid försökt lösa saker själva oavsett vad det gäller. Det problem som kanske skulle tagit en halvtimme med hjälp av ett proffs tar kanske 5 h av mig, dels för att jag älskar utmaningar men till stor del för att jag vill gärna inte belasta någon med mina problem. Jag vill inte ligga någon till last. Det verkligen riktigt knäppa är att när jag sedan verkligen ber om hjälp så kan jag inte be snällt utan då har jag gått så länge och har panik så jag är istället otrevlig.

//Annika

Egentid, synvilla, ljudkänslighet

Jag som trodde jag började bli knäpp när det gäller den återkommande ångesten, känsligheten för ljud och synkänsligheten...
Jag är verkligen superkänslig för ljud och sedan 2 dagar tillbaka så har min laptop börjat föra oväsen flera minuter åt gången var tionde minut. Verkligen superstressande!!!...Det som också är riktigt stressande och ångestladdat är att ha människor omkring mig som pratar och utgår från att jag VILL prata eller lyssna. Jag har sällan egentid. Ibland får jag en liten stund väldigt sent på kvällen när alla lagt sig och tyvärr vänder jag på dygnet pga av det. Jag bara måste ha, gärna ett par timmar då alla lagt sig, tyst tid för mig själv.....
Vad det gäller synen så inträffar detta oftast då jag kör bil och det är mörkt. Efter en stunds körning så börjar hela vägen gunga och jag har fullt sjå med att försöka ha kontroll. Det varar oftast några minuter åt gången men fy sören vad obehagligt!!!...Detta gör att jag gärna inte kör några längre sträckor när det är mörkt.
Idag är det lilla julafton och det är en av de mysigaste dagarna på året men tyvärr känns det inte så detta året. Jag vill bara att julen och nyåret skall passera och hoppas att jag orkar ta mig igenom det utan att vara alltför bitchig....Jag vill ju så gärna vara glad och positiv men det är väldigt svårt. Idag har jag så ont att jag vet knappt var jag skall ta vägen. Men idag skall det handlas mat och saker skall förberedas. Eftersom jag är ensamstående, så har jag ingen jag kan förlita mig på. Tur att jag har mina underbara barn och deras hjälp, men jag är av den typen att det är trots allt jag som är mamma och jag som skall ta hand om dom, inte tvärtom.

//Annika

Enkel förklaring av Fibromyalgi

Hur ligger det till? En enkel förklaring av fibromyalgi.
Att förstå en komplex störning - för dem som inte har den.


Fibromyalgi är ett komplext tillstånd som är svårt att förstå, speciellt om du inte har en medicinsk utbildning. Eftersom den involverar hjärnan och nervsystemet kan fibromyalgin ha en inverkan på i stort sett varje del av kroppen.


Om du försöker förstå detta tillstånd hos någon som du känner kan det vara otroligt förvirrande. När många människor ser en bisarr samling av skiftande symptom som inte visar sig vid medicinska tester så bestämmer de sig för att fibromyalgi måste vara ett psykologiskt problem. Emellertid styrker en mängd vetenskapliga bevis att det är en mycket verklig, fysisk sjukdom.



Att gräva sig igenom denna vetenskapliga forskning hjälper dock inte någon av oss. Termer som neurotransmittordysregulation, nociceptorer, cellenzymer och opiatbanor är inte direkt lätta att förstå.



Målet med denna artikel är att med enkla ord och utan någon medicinsk jargong hjälpa dig att förstå och relatera till vad som händer i kroppen hos någon med fibromyalgi.




ATT FÖRSTÅ FIBROMYALGISMÄRTA
Föreställ dig att du planerar ett party och förväntar dig omkring 20 gäster. Tre eller fyra vänner har sagt att de ska komma tidigare för att hjälpa dig. Men de dyker inte upp och i stället för 20 gäster får du 100. Du är överhopad.


Detta är vad som händer med smärtarsignalerna hos någon som har fibromyalgi. Cellerna skickar för många smärtmeddelanden (partygäster), upp till fem gånger så många som hos en frisk person. Det kan förvandla ett milt tryck på huden, eller till och med klåda, till smärta.


När smärtsignalerna når fram till hjärnan bearbetas dem av något som kallas serotonin. Personer med fibromyalgi har emellertid inte tillräckligt med serotonin (vännerna som skulle hjälpa dök inte upp) och detta gör att hjärnan blir överbelastad.


Detta är orsaken till varför personer med fibromyalgi har ont i vävnader som inte uppvisar några tecken på skador. Det är inte en inbillad smärta, det är en missförstådd förnimmelse som hjärnan omvandlar till en mycket verklig smärta.


Det finns andra substanser i patientens hjärna som förstärker signaler och ”skruvar upp volymen” på allting. Det kan utöver smärta inkludera ljus, ljud och lukt och detta kan belasta hjärnan. Detta kan leda till förvirring, skräck, ångest och panikattacker.



ATT FÖRSTÅ FIBROMYALGINS UPP- OCH NEDGÅNGAR

De flesta som lider av en kronisk sjukdom är alltid sjuka. Påverkan på kroppen vid sjukdomar som cancer, virussjukdomar eller återfallssjukdomar är ganska konstant. Det är förståeligt att det är förvirrande att se någon med fibromyalgi inte kunna uträtta någonting på måndagen, men vara fullt kapabel att göra det på onsdagen.



Se på det så här; allas hormoner fluktuerar och till och med sådant som vikt och blodtryck kan stiga och falla inom loppet av en dag, vecka eller månad. Alla system och substanser i kroppen fungerar på det sättet - de reagerar på olika situationer genom att stiga och falla.



Forskning visar definitivt att fibromyalgi har att göra med onormala nivåer av flera hormoner och substanser. Eftersom alla dessa går upp och ner i nivåer så befinner en eller flera sig ibland i normalzonen och ibland inte. Ju fler som befinner sig utanför normalzonen, desto värre mår den fibromyalgidrabbade.





ATT FÖRSTÅ STRESS OCH FIBROMYALGI

En del tror att fibromyalgipatienter är känslomässigt oförmögna att hantera stress eftersom en stressig situation vanligtvis förvärrar symptomen.



Det som är viktigt att förstå är att vi reagerar både emotionellt OCH fysiskt på stress. En fysisk reaktion som vi alla får är att adrenalinet, och andra hormoner, ökar för att hjälpa kroppen att ”lägga in en högre växel” för att kunna hantera det som händer.



Personer med fibromyalgi har inte tillräckligt av dessa hormoner, vilket gör att stressen tar mycket hårt på deras kroppar och kan trigga igång symptom.



När vi talar om ”stress” avser vi vanligtvis den emotionella sorten som kan komma från ditt jobb, ett upptaget schema eller en personlig konflikt. Många saker orsakar faktiskt fysisk stress som t.ex. sjukdom, sömnbrist, näringsbrist och skador. Fysisk stress kan ha samma inverkan som känslomässig stress.





ATT FÖRSTÅ UTMATTNINGEN SOM FÖLJER MED FIBROMYALGI

Tänk på ett tillfälle då du inte bara var trött, utan verkligen utmattad. Kanske var du uppe hela natten och pluggade inför ett prov. Kanske gick du upp flera gånger för att mata en baby eller ta hand om ett sjukt barn. Kanske var det influensan eller streptokocker i halsen.



Föreställ dig att vara så utmattad hela dagen medan du försöker arbeta, ta hand om barn, städa huset, laga mat etc. För de flesta människor hjälper det med en eller två nätters sömn för att bli av med den känslan, men med fibromyalgi kommer sömnstörningar som gör en god natts sömn till en raritet. En person med fibromyalgi kan ha allt från en till alla av följande sömnstörningar:

• Sömnlöshet (svårighet att somna eller sova)

• Oförmåga att nå djupsömn eller att stanna kvar i den

• Sömnapné (andningstörningar som kan väcka personen upprepade gånger)

• Restless leg syndrome (RLS), det kryper och rycker i armar och ben vilket gör det svårt att sova)

• Periodic limb movement disorder (PLMD), ofrivilliga ryckningar i armar och ben som förhindrar djup sömn





FIBROMYALGI I ETT NÖTSKAL

Många sjukdomar involverar endast en del av kroppen eller ett system. Fibromyalgi involverar emellertid hela kroppen och sätter allting ur spel. Hur bisarra och förvirrande de olika symptomen än kan vara så är de förbundna med väldigt faktiska, fysiska orsaker.



Fibromyalgi kan ta någon som är utbildad, ambitiös, hårt arbetande och outtröttligt och ta ifrån dem deras förmåga att arbeta, städa hemmet, träna, tänka klart och att någonsin känna sig vaken och frisk.



• Det är INTE en psykologisk ”utbrändhet” eller depression.

• Det är INTE lathet.

• Det är INTE gnäll eller simulering.

• Det ÄR resultatet av en utbredd funktionsstörning (dysfunktionalitet) i kroppen och hjärnan som är svår att förstå, svår att behandla och, än så länge, omöjlig att bota.



Det svåraste för patienter är emellertid att behöva leva med det. Att ha stöd och förståelse från nära och kära kan göra det hela mycket lättare.



Av: Adrienne Dellwo



Källa: About.com



Översättning: Johanna Spetz





2008-07-03
Fibromyalgi Fakta - Störningar i hjärnans kommunikationssystem
Stresskänslighet är mycket vanligt vid Fibromyalgi.
Innan insjuknandet så har många klarat av att ha många bollar i luften och varit den som ställt upp när ingen annan gjort det. Det kan vara en orsak till att sjukdomen senare bryter ut…
När man så är sjuk, så blir de flesta väldigt känsliga för psykiska påfrestningar, vilket får som konsekvens att man måste ändra på sin ambitiösa personlighet och minska kraven på sig själv och försöka undvika situationer som kan innebära risk för psykiska påfrestningar, hur små de än är och t om stå ut med lite o-ordning.
Att lära sig att tänka mer spå sig själv och lyssna på sin kropp och dess signaler är ett måste.

Kort stubin, att vara lättirriterad, svängande humör och depression kan höra till en fibromyalgikers vardag. Egentligen är det ett helt naturligt, eftersom smärtan är den starkaste signal som finns i vårt sinnessystem och man kan inte hålla sig oberörd till den.

I syfte att dämpa och få bort smärtan mobiliseras hormoner och andra kemiska ämnen i kroppen – den går lite på högvarv…

Ett symptom som är mycket besvärande, är de panikattacker som kan uppstå i vardagliga situationer, inte minst socialt. Dessa tros bero på kemiskt utlösta fel reaktioner i hjärnans limbiska system, vår sk reptilhjärna. Vid svåra symptom kan medicinbehandling krävas, eller kognitiv terapi kan också hjälpa.

Det är vanligt med luktkänslighet och utan att man kunnat påvisa allergier får många också symtom från ögon och näsa och lite konstiga symtom som illamående och klåda i miljöer som innehåller starka lukter.

Försämrad förmåga att sortera inkommande sinnesintryck, b la syn-, ljud och luktintryck gör att en del personer med fibromyalgi har en onormal känslighet för ljud.
Det finns de som har så svåra problem med detta att de inte längre kan eller vågar köra bil.

Störningar i innerörats funktion ger varierande tillfälliga grader av måttlig hörselnedsättning.
Även öronsus, dvs tinnitus, är ett symtom som brukar tillta vid en försämring av allmäntillståndet.

Dimsyn och svårigheter att fixera blicken är ännu ett vanligt symtom och trots upprepade undersökningar av ögonläkare och optiker, så finns inget fel. Ofta får man då glasögon, som bli liggande i en låda, för att de inte hjälper, så dessa ögonsymtom beror inte på något synfel utan på den neurohormonella styrningen, man tror att det beror på att styrningen av hormonet noradrenalin är störd.

Om man ändå vill prova ut ett par glasögon, så bör det ske i ett så lugnt skede i sjukdomen som möjligt.

Många upplever att de blivit känsliga för olika drycker, födoämnen och/eller läkemedel, utan att allergi kan påvisas. De flesta finner att de fått svårighet att tåla obetydliga mängder alkohol; bara en lättöl kan ge problem. Så att finna någon med alkoholproblem bland de Fibromyalgi sjuka är synnerligen ovanligt.
Förklaringen till denna intolerans är inte känd men man misstänker att den beror på enzymatiska förändringar i leverns avgiftningsförmåga.

Många kan känna sig yra och ostadiga och är man inne i en sämre period så ökar det. En del har sådana problem att de behöver stöd i form av en käpp. Detta har sin förklaring i störningar i förlängda märgens/hjärnans kommunikationsmekanismer.

Under kvällstid så plågas en del av kramper i vaderna, sk restelss legs vilket tros bero på ett retningstillstånd i hjärnan.
Många med fibromyalgi, minns att de hade växtvärk som barn och numera tror man att detta orsakades av en delaktig eller överdriven känslighet i hjärnans registrering av även obetydliga signaler…
Ett tidigt tecken på att man senare i livet löper en ökad risk att drabbas av Fibromyalgi?

Ett symtom som troligen har samma förklaring, är de ofrivilliga muskelryckningarna eller kramperna på olika ställen i kroppen.

Informationen hämtad från fibromyalgi.nu

tisdag 22 december 2009

Stöd

Ja då har vi det där med stöd. Hur skall människor kunna stötta någon med en sjukdom som knappt någon förstår sig på inte ens jag själv?!...Den ena dagen är det si och den andra dagen så, ja inte är det lätt. Jag har alltid varit en supersocial person, men de sista 5 åren har gjort mig lite osocial. Jag har tom isoleringstendenser och vem kunde tro det...Kanske beror det på att min enda trygghet har jag i mitt hem och det är SÅ lätt att fastna i det. Många har förstått och anpassat sig till det, vilket jag är väldigt tacksam för. Sen finns det dom som visat sig vara missnöjda med det och inte sagt något under tiden och som sedan slängt ur sig det i efterhand. Sånt blir man så ledsen av...Men å andra sidan så är det inga riktiga vänner. Dom säger ju att i nöden prövas vännerna och man ser då vem som finns kvar. Det är dom man skall hålla fast vid.
Jag vill ju också så gärna vara ett stöd till mina vänner och min släkt, men jag måste erkänna att det inte är lätt när man knappt har kraft till sig själv och sina barn. Jag får också en känsla av att det bara är nuet som räknas och inte allt man gjort då man hade en frisk kropp och massor med ork. Ett bra exempel är; En nära släkting gnäller på mig då och då för att det är snart 1 år sedan jag var hos dom. MEN varför kan inte alla dom andra 20 åren räknas då jag alltid ställt upp och hälsat på titt som tätt????!!!!!....Nej det är väl klart att just de sista åren som kantats av sjukdom och diverse problem skall räknas. Så, nu sjunger min lilla gumma (dotter) så nu får jag avsluta för jag tappar koncentrationen hela tiden, tyvärr. Ja så lätt tappar jag fokus....

//Annika

Min vardag för tillfället..

Ja denna blogg är alltså till för att kunna ventilera och kanske blir den till hjälp för någon annan som också har samma problem.
Jag har nu haft denna väldigt komplicerade sjukdomen i ca 2 år och än i dag förstår jag mig inte på den. Just nu sitter jag, som jag oftast gör, när jag vaknat och väntar på att kroppen skall vakna och mina smärtstillande skall göra lite verkan. Jag tycker att allt går i perioder och sedan några månader tillbaka så sover jag väldigt dåligt. Jag måste ha, när jag sover, kuddar och täcke mellan mina kroppsdelar för annars gör det ont. Jag kan alltså inte ligga på sidan och ha knä mot knä. Så nästan varje gång jag vänder mig och kuddarna eller täcket åker väck så vaknar jag till och måste rätta till det. Detta gör att jag sover väldigt dåligt. Sedan har vi det andra väldigt akuta problemet, mitt minne!!! Mitt närminne är sämre än någonsin! Folk säger; Men skriv lappar. Jo, visst kan jag göra det och det gör jag men jag glömmer att läsa dom också. Om jag håller på med något eller är på väg att göra något och om någon avbryter mig, sen är det kört.Jag kan alltså inte ens svara i telefonen när det ringer om jag håller på med något för då glömmer jag vad jag gjorde sedan. Så detta har medfört att jag oftast blir irriterad, vilket människor inte förstår. För mig är prat överskattat för tillfället!!!!....Får jag ett mail eller mess som jag inte svarar på med en gång så glömmer jag att svara senare. Min läkare tror att detta med närminnet beror delvis på min medicin. Det är tydligen fler som har samma problem som också tar den medicinen, dvs tiparol. Detta är extremt jobbigt och medför en enorm ångest. Jag blir trött i huvudet väldigt lätt och får ofta panik när jag känner att jag orkar inte ta in mer information, vilket människor inte heller förstår. Jag känner dagligen att jag passerar gränsen för hur mycket information jag orkar ta in. Ta bara det här med julen då jag måste ha en massa människor omkring mig hela tiden, jag vet inte hur jag skall orka. Och ännu en gång; folk förstår helt enkelt inte. Dom tror bara jag är allmänt sur när jag snäser ifrån, men i själva verket så har jag PANIK!!!!! Visst finns det fördelar, som att jag kan kolla filmer flera ggr inom kort tid, för jag minns knappt handlingen. Likadant med böcker, som jag efter ett tag kan läsa om igen. Men i själva verket är det inte speciellt roligt, när det känns som jag går tillbaka till neandertalarstadiet.....Jag glömmer även ord när jag skall prata vilket medför en känsla av tröghet. Ibland går det som på en räls men just nu, inte alls..Vet inte hur jag skall orka igenom jul och nyår med ett leende på läpparna!!!!

//Annika

Diagnos Fibromyalgi

Fibromyalgi....min historia
Jag började sakta men säkert återhämta mig efter en utmattningsdepresion. Jag hade sedan ett bra tag arbetstränat och jag tyckte livet var roligt igen....I mitten/slutet på Maj 2007 fick jag en bihålleinflammation, en väldigt svår sådan och efter ex antal kurer med penicilin o kortison, så la dom in mig. Efter ytterliggare mer medicin, sammanlagt 5 pencilinkurer, 3 kortisonkurer och 7 veckors sjukdom så började jag sakta återhämta mig och började jobba. MEN....allt var inte som det hade varit. Jag började åka in och ut på sjukhusen igen med nästan samma besvär dvs ont i bihhålerna och huvudet samt nacken. Jag röntgades flera ggr men dom hittade ingenting. Jag fattade ingenting för jag kände ju mig så sjuk!!!!....Hur som helst så var det bokat en operation i början på November samma år, en näsoperation, jag hade sne skiljevägg och för stora näsmusslor. Jag genomgick operationen, men hade även här lång återhämtningstid. Värre blev det och jag var ofta borta från jobb. Fortfarande hittade dom ingenting. I December tatuerade jag mig i nacken, pierca tungan, vilket jag inte skulle gjort med facit i handen och det var väl det som till sist fick allt till att explodera. Gud vad jag var sjuk och jag var helt övertygad om att jag höll på att få influensa, det var ju liksom tider för det, men inget bröt ut under de senare månaderna. Till sist Hoppade Försäkringskassan in och skickade iväg mig till Simrishamn för en veckas undersökning på en smärtklinink. Under en vecka blev jag utredd av ett proffisionellt läkarteam och åkte hem med diagnosen Fibromyalgi. Forts. följer...

//Annika