De sista månaderna har varit både lätta och sanslöst jobbiga. Ibland känner man sig faktiskt som olika personer haha...Lite skoj lite allvar men dock ändå. Rent mentalt så är jag en stark person men ju mer kroppen flippar ut desto svagare blir jag och då blir det givetvis så att det blir extra tufft att ta motgångar. Och detta kan dessutom ändras under en dag, som tex om jag känner mig lite off för något så om kroppen är okej så tar jag inte det så hårt men om kroppen flippar ut så kan jag nästan bli så ledsen att det skapar ångest.

Så livet är verkligen som en berg och dalbana. Detta är den svåraste biten att förklara för människor runt omkring. För visst förstår jag att man uppfattas som en väldigt märklig person, när man faktiskt är i grund o botten lika "normal" som alla andra:))...hahaha....vad nu normal är;)

Jag kan även känna att jag i perioder har svårt för att kommunicera, pga att kroppen dels har en massa symtomer, värk etc, som belastar hjärnan plus alla mediciner man tar, som oxå påverkar misstänker jag.

Fast sen finns det perioder då jag känner mig mer skärpt än någonsin och det är ju tack var de perioder man får styrka ifrån och som gör att man vet att man är vid sina sinnes fulla bruk trots allt:)))

Jag har ingen aning om jag gjort mig förstådd i detta inlägget haha...kommentera gärna, det finns kanske fler som känner/tänker likadant.....eller inte haha..

Have a superduper nice day <3

Måendet efter studenten osv....

Usch, jag mår inget vidare....All psykisk stress innan studenten får jag betala för nu. Ändå finns det inte speciellt mycket tid över för mig själv trots min sjukskrivning. Dagen då det var student så lyckades jag vara okej så pass att jag klarade mig utan vila under denna låånga dag. Dagen efter var ganska okej till min stora förvåning så jag städade igenom hela nedanvåningen. Sedan kom Söndagen, alltås igår och då tog jag lite tid till mig själv o slingade håret och passade på att hälsa på min bästa killkompis. Men efter typ 2 h prat så vart jag helt slut och fick köra hem....

Idag efter en dålig natts sömn, skall jag och den äldsta till arbetsförmedlingen och skriva in henne som arbetssökande och sen en massa annat som måste fixas inför de 2 yngre flickornas avslutningar imorgon.

Fast det enda jag vill är att vila, jag mår illa, huvudvärk, ont överallt...plus en magkatarr som inte vill ge med sig......ja med andra ord som en rejäl bakfylla. Men det e bara å bita ihop som man gör varje dag och göra det som måste göras. Denna sjukdomen hade varit lite lättare om man varit 2 st vuxna i hushållet ist för ensamstående. Så de dagar eller tider då jag mår mindre bra så kunde jag få kopplat av på riktigt och så kunde den andra vuxna ta över ansvaret.

Dessutom på detta så strular AF o FKassan med mina pengar. Den ena skyller på den andra osv och det är enormt stressande det här med mina pengar. Den psykiska stressen är värre än om jag är igång fysiskt.......

Min hjärna vill en sak men min kropp en annan..

Japp så är det nästan alltid och det är mest troligt att jag får leva med det resten av livet.
Nu har jag haft en vecka med hyfsad ork så det har blivit skurat, tvättat, putsat fönster m.m Men det verkar slut med det för tillfället för igår så blev jag dålig och idag skall vi inte snacka om. Gick upp imorse 06 och barnen var iväg strax efter 08 och sedan damp jag i säng. Vaknade halv elva och var uppe i 45 min sen i säng igen i flera timmar o vaknade 14.15.
Åh jag som vill fortsätta fixa o dona. Jag vill orka/kunna städa, tvätta, putsa fönster, sortera saker, köra till tippen m.m.....Klart jag vet att det kommer en bra period så småningom men jag vill ju inte vänta, men som sagt hjärnan vill men inte kroppen, så det är bara till att försöka acceptera. Egentligen är det ju löjligt att jag inte kan acceptera med tanke på att jag vill att alla andra skall acceptera det..hm...japp dubbelmoral så det stänker om det. Fast jag erkänner att jag är dubbelmoralens väktare.

See you...The dubbelmoralwomen :)))))

Så lycklig man kan vara över att kunna städa ett skitit dass...

Idag har det varit en riktigt bra dag. Vaknade och kände mig först helt groggy och la mig igen och vaknade men samma visa så efter ytterliggare ca en timmes sömn så kändes det bättre. Som Vanligt när jag vaknat så är det först medicin och sen bara sitta och försöka vakna till i kroppen´och det är då man undrar; Vem fasiken stelopererade mig då jag sov?.....Mmmm....njae som tur är så efter ett tag så blir det lite bättring och idag riktigt bra....o ingen är gladare än jag......lalalala.

Så jag tog fram skurhandskar, rengöringsmedel och diverse saker för att verkligen storstäda badrummet. Ja då menar jag skura väggarna, rensa avloppet, flytta badkaret och städa där etc.....

DET som sen är lite dumt med mig är att när jag väl är igång så kan jag inte riktigt stoppa mig. Alltså jag har blivit bättre på småpauser, vilket inte är fy skamm, men jag borde satt helt stopp efter den flera timmars toastädningen, men NOT NOT!!!

Nej sen vart jag ju tvungen att diska, tvätta och sortera tvätt, dammsuga....

Men SEN la kroppen av så vad det gäller dammsugningen så har jag inte mycket att tillägga, inget vettigt som tar er uppmärksamhet varje fall. Men Gud vad nice det är när man kan städa och dona och vara NÄSTAN som vanligt, att få känna sig nornal, lalalalalalalalalala....

För övrigt så känner jag mig fortfarande som jag befinner mig i en bergodalbana, mitt humör, mina känslor åker upp och ner hela tiden. Ena minuten kan jag skratta åt någon men helt plötsligt skulle jag lätt kunna gråta.

Men mår ju inte mentalt bra, fortfarande nästan dagliga ångestattacker. Jag tyckte det har känts liite mindre av det under semestern, kanske bara haft det 1-2 ggr men det berodde helt och hållet på de icke snälla mailen från en fd vän som skickades strax innan vi skulle till Thailand. Och eftersom hon blockerade mig på en sida så jag inte kunde svara på hennes mail, så hade hon ändå skickat ett till när jag kom hem från Thailand, fast då till min hotmail och det var inte heller något snällt mail. Jag förmodar att hon läste mitt inlägg i min blogg (inlägget Val) och tyckte jag utövade häxjakt på henne. Jag använder aldrig namn på personer det handlar om för jag vill inte alls hänga ut någon. Min blogg handlar om att ventilera och det fungerar faktiskt lite som terapi och just då efter hennes elaka mail så hade jag ångest och skrev av mig ångesten, ja eller försökte.....Men men nog om den personen och jag får hoppas att hon lämna mig ifred nu.

Bloggen skall ju handla om mig, mina ledsamheter, min glädje och hur jag tampas med min sjukdom Fibromyalgin. Och visst ingår det en hel del ångest i den och det var just det jag ville få bukt med genom att ventilera via inlägget Val...See toy.....Love <3

Är en svag människa verkligen en dålig människa?

Läste idag på en "fibroväns" sida något om att hon ville vara stark och det fick mig att tänka på hur jag själv känner vad det gäller det här med svaghet o styrka. Jag själv har alltid sett mig som en stark person, tills jag blev sjuk för då försvann allt det. Inte med en gång, men under årens lopp efter motgång på motgång. så har styrkan avtagit. Jag har verkligen försökt att vara stark och har velat vara det även sedan jag blev sjuk men det är så jäkla svårt. Faktiskt inte så många som vet hur jag egentligen känner mig, för det är lite av en skamm att erkänna sig som svag. Men hur kan man ändra på ett beteende man haft under typ hela sitt liv och gå från att vara stark, oberoende, hjälpsam osv till att bli svag, beroende och behövande. Jag tror det är betydligt lättare att göra tvärtom, att vara svag men växa och utvecklas till en stark människa. Oavsett vad så kvarstår mitt problem med att vara svag, eller hur?!...

Jag har SÅ svårt för att be om hjälp och det skall MYCKET till innan jag gör det. De som är i samma sits FÖRSTÅR verkligen problemet. Jag vet att man är jäkligt dum mot sig själv och den som straffas av det är en själv, men att vara svag, hjälplös och behöva be om hjälp ÄR några av de värsta sakerna jag vet. Jag försöker ändra på det beteendet men sånt tar tid men jag måste helt enkelt ändra mig för så som sjukdomen slagit ut mig denna vintern så lär jag bli tvungen att ändra på mit tänk..//A